St Vincent och Grenadinerna består av 32 små öar och är ett mecka för seglare. Vilken är din båt är en av de vanligaste kommentarerna man får. Filmerna “Pirates of the Caribbean” är inspelade här. Grenadinerna skall också vara dit flera kitekryssningar går. Vinden är fortfarande svag och vi har inte på långa vägar kitat så mycket som vi önskat : ( Sedan sist har vi besökt Union Island 12 dagar, Tobago cays 1 dag och Mayreau 2 dagar. På Union delade vi en tre rumslägenhet med det Schweiziska par vi rest med sedan St Lucia, men som nu tyvärr återvänt hemåt. Vi var kända i hela stan och gick under benämningen “the kitesurfers”. Alla är super vänliga här och Martin är buddy, brother eller bro´ med de flesta männen på ön. Nä förresten inte alla är supervänliga vi hann förbruka två taxichaufförer innan vi hittade en som inte försökte blåsa oss varje gång vi skulle till stranden. Den tredje var dock en riktigt hyvens karl som spelade reggae och vi fick själva välja varje gång hur mycket vi ville betala honom. Hans motkommentar till “how much do you want” var alltid “how much do you want to give me”. Han hade dock ett smärre problem med tider, vilket för övrigt de flesta i dessa länder har, och ibland fick man vänta en timme efter avtalad tid.
Tre bra kitespots lyckades vi lokalisera på ön. För det mesta har vi varit helt ensamma på kitespotsen så när på tre fransmän som bosatt sig på ön och börjat kita. Så här ser de lokala kitesnubbarna ut.
De tre spotsen är: Clifton harbour vilket dock också är hamnen för segelbåtarna, precis brevid flygets landningsbana och grunt vatten med stenrev, vilket inte gör det till ett optimalt kiteställe. Ashton lagunen vilket var favvis stället med fint plattvatten om dock lite byig vind ibland. Samt ett tredje ställe som också var i Ashton fast lite längre ner bakom den konstgjorda stenpir ut till Fregatt island som en gång i tiden vart tänkt att utgöra grunden före en ny lyxig marina men där bygget gick i stöpet. Stenpiren gjorde att vattnet var superplatt och det kändes som att kita i smör, en helt underbar kännsla, lika underbart var det dock inte att det var offshore vind och djupvatten. Känns inte som ett ställe som det är läge att öva nya trick på med risk att krascha kiten om man inte har en följebåt med sig vilket vi inte hade, så här blev det endast en dags feg kiting.
Invånarna på ön kom gärna ner till stranden för att titta och heja på oss när vi kitade. En man ville till och med att vi skulle bestämma en tid så han kunde ta med barnbarnen till stranden för att det skulle kunna titta, tyvärr går det ju dock aldrig att bestämma en tid eftersom man aldrig vet när det har lust att blåsa.
Höjdpunkten på resan än så länge var när vi tog en dagsutflyckt till Tobago cays för att snorkla och kita bland havssköldpaddor. Tobago cays en nationalpark bestående av fem små obebodda öar som är omgivna av korall rev. Obebodda förutom av leguaner och havsködpaddor.
Båtturen ut till ön var hård och vi fullkomligt dröp av vatten när båtkaptenen som också var en av vakterna i nationalparken släppte av oss på en av de fem små öarna för att kita. Vi var dock supermissnöjda med den ö han ville släppa av oss på där det var byig vind, liten strand och superchoppigt vatten. Alla fyra pekade bort mot ön som var helt skyddad av rev med plattvatten, ön där havssköldpaddorna bodde. Men nej det gick icke sade vakten det är skyddat område för att inte störa havssköldpaddorna förklarade han, men det egentliga skälet var garanterat för att inte störa folket på lyxjakterna som låg där. Efter att ha suttit och surat i cirka en timma på “the shitty island” som vi kallade den utan att pumpa en enda kite gick dock kaptenen med på att köra över oss till den andra ön om vi lovade att hålla oss långt i från båtar och snorklare. Och dagen vände till en fantastisk upplevelse att kita runt medan havssköldpaddor stoppade upp sina huvuden över ytan för att hälsa och med ett helt gäng turister som stod på stranden och hejade på och applåderade. Att kita på detta stället är men tanke på vakternas restriktioner få förunnat. Innan det var dags att åka hemåt igen tog vi en snorkeltur och såg massor av sköldpaddor ibland så många som fem åt gången.
Mer om Mayreau kommer i nästa blogginlägg!
Våra intryck än så länge av karibien är att alla är mycket vänligare än vad vi tänkt oss, öarna är mer kulliga och mindre sandiga än vad vi tänkt oss, det blåser definitivt mindre och det är faktiskt mer outvecklat än vad vi förväntat oss. Stränderna är ofta skräpiga om de inte till hör en resort förstås, är man färdig med datorn eller tv:n slänger man helt enkelt ut den i en buske eller på en strand vilket känns lite sorgligt på sådan vacker natur. Än så länge har vi dock bara rest omkring i de öar som tidigare varit brittiska och som ingår i the common wealth. Det mest vittnar om att de franska öarna skall vara mer välbärjade om det stämmer eller inte får ni reda på i nästa blogginlägg för nu drar vi vidare till Martinique!
Kramar M&C
Recent Comments